Portugal dag 1 (del 1)
Man kan inte säga att resan fick en bra början eftersom jag nu befinner mig på Lissabons flygplats ensam utan min make. Anleningen är att man måste ha minst 6 månaders giltighetstid kvar på passet för att få resa in till portugal och min kära make har bara 3,3 månad kvar innan passet går ut. Sent igår kväll köpte han en ny biljett och ska komma med ett senare flyg. Han ska på morgonen åka till polisen i malmö och fixa ett provisoriskt pass. Så nu sitter jag här på en inte alltför skön metallstol i ankomsthallen och väntar på honom som ska anlända om cirka 5,5 timmar.
På denna (o)sköna stol satt jag i timmar.
Kan ju berätta lite om resan eftersom jag nu har gått om tid. Jag fick sitta längst bak på flyget men eftersom min make inte var med flyget så var stolen bredvid mig tom och jag kunde sträcka ut mig. Eftersom det var sista raden så kunde jag inte fälla ner stolsryggen och när den inte alltför smala mannen framför mig ska fälla sin stol bakåt så långt det går så kändes det som att jag befann mig inkämd mellan två bergsväggar. Lösningen blev att jag fick sitta snett med fötterna uppe på det andra sätet men det medförde också att jag nu har lite nackspärr. Maten var sisådär, omelett med tre minikorvar. Kan lätt säga att jag har ätit godare flygplansmat. Sen var det också de mest effektiva flygvärdinnorna jag varit med om. Eftersom jag satt längst bak så fick jag maten sist av alla och innan jag ens hade hunnit ta två tuggor av omeletten så var de redan vid de främre raderna och skulle samla ihop faten igen. Det var inte så att de inte hade tid att låta oss äta för efter detta så var det minst 2 timmar kvar av flygtiden. Efter 3,5 timme så var jag i Lissabon. Planet kändes inte så jättesäkert när vi skulle landa. Det gungade så mycket och höll på att stiga och sjunka flera gånger så det kändes som om omeletten var uppe i halsen igen.
Tanken var att jag ska vänta på honey inne på själva flygplatsen alltså där affärerna finns så att jag inte skulle ha så tråkigt men tyvärr så fanns det bara två stånd som sålde kakor därinne och det gick poliser överallt och kollade så att man kom rätt så jag kände på mig att det var bäst att gå ut. Efter att ha passerat tullen så trodde jag att nu skulle det väl vara passkontroll men icke sa nicke. Det finns ingen passkontroll här!! Konstigt! Så nu sitter jag i arrivalhallen och väntar och väntar och väntar. Flygplatsen känns väldigt litet och det finns inte så många ställen att sitta på. Vill inte lämna den osköna stolen för då lär jag väl inte få nån plats sen. Det kryllar av folk här och alla sittplatser är väl använda.
